Sådana här grådagar kan jag längta tillbaka till Paris, mest av allt till
Shakespeare and Company. Att stiga in där var att komma hem; där får böckerna trivas och bråkas med varandra, ingen förväntar sig att de ska stå i snörräta rader som på givakt; några ligger ner, några står och samtalar, flera kullerbyttar ut ur hyllorna när de känner för det. Fick svindel när jag var därinne för att ALLT fanns, alla titlar som jag någonsin letat efter härhemma kunde hittas i en eller annan utgåva i denna affär som är mycket mindre i kvadratmeter än de flesta bokhandlarna här i Sverige.
Längst in i affären finns en trappa som leder upp till författarloftet där många beryktade författare har fått sängplats och skrovmål för natten. Det finns en själ i Shakespeare and Company och det är litteratursjälen, den som har hållits vid liv långt innan Sylvia Beach tog sina sista besparingspengar och startade sin boklåda på tjugotalets Paris och som sedan har överlevt både brand och nystart i och med att George Whitman, den nuvarande ägaren, slog upp dörrarna på Rue de la Bûcherie 37.
Om du inte har varit där, åk dit! Och om du inte har läst boken Shakespeare and Company av Sylvia Beach, då har du en fantastisk historia som innehåller stort mod, eccentriska skaparsjälar, besvärliga författare och fina vänskapsband, att vänta.
Fotot är taget av min resekompanjon och skrivande syster Jessi.
